Antalet publicerade artiklar om biostumulanter har ökat enormt mycket de senaste åren, men vad säger forskningen egentligen, har preparaten någon effekt eller är det bara ett försäljningsknep från tillverkare som vill sälja produkter?

Vad är biostimulanter?

Vi börjar med en definition från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1009 av den 5 juni 2019:

Produktfunktionskategori 6: VÄXTBIOSTIMULANT 1. En växtbiostimulant ska vara en EU-gödselprodukt vars funktion är att stimulera växtnäringsprocesser oberoende av produktens näringsinnehåll och uteslutande i syfte att förbättra en eller flera av följande egenskaper hos växten eller rotzonen:

• a) Näringsutnyttjande.

• b) Tolerans mot abiotisk stress.

• c) Kvalitetsegenskaper.

• d) Tillgängligheten av näringsämnen i jorden eller rotzonen.

Det står även längre ner att “Växtbiostimulanten ska ha den effekt som påstås på etiketten vad gäller de växter som anges på denna.”

Vad som är viktigt att ta med sig härifrån är att produkten skall fungera oavsett om det finns näring i den eller inte, eventuell effekt får därför inte bero på näringsinnehållet. Samt att produkten måste faktiskt hålla vad den lovar, vilket är en av anledningarna till att vi har infört vår kvalitetssäkring “Verifierad av Grobruket”. Viktigt att komma ihåg är att dessa EU-regler gäller om du vill verka på EU:s inre marknad och bli CE-märkt.

Rent praktiskt är biostimulanter antingen mikroorganismer:

• Svampar

• Bakterier

eller ämnen

• humus - fulvosyror

• proteinhydrolysat

• alg och växtextrakt

• biopolymerer

• inorganiska ämnen

som ger en eller flera av de egenskaperna listade ovan. De kan alltså röra sig om levande material (känsligt) eller ämnen såsom olika växthormoner som ger tänkt effekt. Vi har exempelvis testat en hel del med knöltång, vilket är ett algextrakt där vi har sett ett signifikant resultat i enstaka fall. Dessutom kan applicering skilja sig åt mycket, dvs om det är fröer som skall inockuleras, om det är en bladspray eller om det skall appliceras till jorden.

Forskningen

Det har gjorts nya meta studier på biostimulanter, studier där man tittar på flera olika studier för att få en bättre uppfattning. Bland annat Improving Crop Yield and Nutrient Use Efficiency via Biofertilization—A Global Meta-analysis från 2018. I studien kunde man se störst effekt på jordar och klimat som inte liknar våra svenska förhållande, dvs varma klimat med mullfattiga jordar som dessutom kan lida av saltstress. Effekten var betydligt lägre på studier gjorda för svenskt klimat, och mycket högre vid odling av grönsaker jämfört med spannmål. Enstaka studier har gjorts i Sverige, bland annat detta examensarbete med hushållningssällskapet.

Ny forskning i Danmark

Jag träffade Mesfin T. Gebremikael, forskare från Århus universitet i Danmark på en konferens där han berättade om långsiktiga försök de gjort på olika grödor med biostimulanter. Tanken är att utveckla en robust metod för att utvärdera effekten av biostimulanter. De testade både kontrollerat i växthus och i fält med potatis, lök och morötter. Resultatet är ännu inte publicerat, men trenden är försiktigt positiv med vissa preparat, men att faktorer såsom jord och klimat spelar stor roll. Det skall bli spännande att se vad de kommer fram till.

Mata jorden alternativet

Jag tror att anledningen till varför biostimulanter har blivit så populärt på sistone beror på en rad olika faktorer såsom:

• Vi producera mer mat för att möta en växande befolkning.

• Vi behöver ta höjd för ett förändrat klimat och få bättre motståndskraft.

• Fler bekämpningsmedel förbjuds.

• Priset på gödningsmedel som kväve går upp.

Sammanlagt gör detta att det finns incitament att kräma ur lite mer av jorden, få den att bli lite mer effektiv om vi bara applicerar något ytterligare. Tanken är väldigt logisk, men frågan om det är rätt väg? En levande jord är full av mikroorganismer som ger alla dessa biostimulerande effekter. Istället för att försöka hitta ytterligare ett plåster för att kunna köra vidare med nuvarande praxis som inte bygger levande jordar, varför inte göra rätt från början. Istället för att kultivera upp mikroorganismer på en plats och försöka få dem att etablera sig på en annan så mata mikrolivet som redan finns där. Komplexiteten och interaktionerna mellan rotz och mikroliv är enormt komplext, och vi har precis börjat förstå det. Oavsett hur man väljer att göra så är det viktigt att effekten som produkten påstås ha faktiskt har sagda effekt, och att denna effekt är oberoende av näringen.