Köksträdgården första året i Juli

I en tidigare bloggpost berättar vi kring våra tankar om anläggningen av vår köksträdgård på Grobruket, och i den här posten tänkte vi följa upp hur det har gått.

Helt ärligt visste vi inte riktigt vad vi skulle förvänta oss. VI hade tagit en jordanalys och visste att mullhalten var väldigt låg, att vi har en lerig morän jord (som vi silade), men inte mycket mer än så. Bördigheten, dvs jordens långsiktiga förmåga att leverera näring hade vi ingen aning om.

Potatis

Vad vi visste var att potatis inte kräver någon direkt näring och att den därför är perfekt som etableringsgröda. Den luckrar jorden och sköter sig till stor del själv och fungerar dessutom utmärkt med täckodling. Vi satte både tidiga och sena sorter som vi täckodlat med ensilage och gräsklipp. Frosten som kom sent under våren satte tillbaka dem lite men i övrigt har de vuxit på väldigt bra, men väldigt lite bevattning.

Potatis med lite kärleksblomster som kantväxt.

Potatis med lite kärleksblomster som kantväxt.

Jordärtskocka

Vi odlar en sort som heter Bianca som vi beställde av en odlare på Tradera. Jordärtskockan planterades längst ut på kanten av köksträdgården och täckodlas med tång och ensilage. Vi var lite oroliga ett tag att den inte skulle komma upp, men efter lite tålamod såg vi de första plantorna. Eftersom vi inte odlat den innan visste vi helt ärligt inte riktigt hur den skulle se ut, men det visade sig snart! Nu är den meterhög och växer på fint. Kolla in klippet nedan.

Kål

Vi odlar svartkål, grönkål, huvudkål och kohlrabbi i bäddar under kålnät. Kålen var lite på vinst eller förlust eftersom kål anses vara en växt med stort näringsbehov. Det gick dock över förväntan och den har vuxit på väldigt bra. Säkerligen mycket tack vare näringen vi tillsatt i form av:

  • Gräsklipp

  • Ensilage

  • Nässelvatten

Helt lokala resurser som inte kostat oss mer än lite tid.

Niclas i en öppnad kåltunnel. Tyvärr hittade kålmal in genom en glipa.

Niclas i en öppnad kåltunnel. Tyvärr hittade kålmal in genom en glipa.

Squash och pumpa

Även squash och pumpa är en växt med stort näringsbehov och här har vi sett tydliga näringsbrister, troligen magnesium. Istället för att tillsätta epsom salt som innehåller magnesium har vi valt att fortsätta vattna med nässelvattna och täckodla. Vi vill helst undvika mineraler från gruvor i vår köksträdgård. Vi får mycket squash trots bristerna och låter hellre det ta tid.

Pumpa odlad på höjden med lite blomsterprakt runt kanterna.

Pumpa odlad på höjden med lite blomsterprakt runt kanterna.

Jordgubbar!

I en av pumpabäddarna planterade vi olika sorters jordgubbar som en kantväxt. Dessa producerade rätt så bra även nu första året, men uppskattades också av fåglar och kaniner. Efter att vi satt upp en fågelskrämma och lagt ut plastormar har angreppen minskat betydligt. Kanske slumpen men ny får vi äta fler jordgubbar själva.

Mumsiga jordgubbar täckodlade med ensilage.

Mumsiga jordgubbar täckodlade med ensilage.

Grönsaker till kurser och konferens

Ni kanske undrar vad vi gör med alla vår grönsaker? Allt vi odlar använder vi när vi håller våra kurser, föreläsningar och konferenser. Oavsett om det är en smaskig rabarberpaj eller mustig soppa tillagas allt på plats några meter från där det skördades. Vill du smaka på det vi odlar? Boka en kurs eller konferens.

Slutligen

Vi är imponerade över hur bra vår jord presterat med inga tillsatser förutom vad vi har lokalt. Det visar att det finns en bördighet som vi kan jobba upp. Vi ser redan nu betydligt fler maskar och vårt mål är att jobba upp mullhalten med 1% per år. När det torkar ut så torkar det ut ordentligt vilket ger en syrefattig jord som är dålig på att hålla vatten och näring. Vi gör en ny uppdatering till hösten för att se hur det gått då.

Vill du hjälpa oss bygga upp vår trädgård?

Vi söker hela tiden efter nya volontärer som vill bidra till att bygga upp platsen.

Föregående
Föregående

Årets hållbara företagare i Öresund

Nästa
Nästa

Hur vi anlägger vår köksträdgård