Varken jag eller Niclas har odlat speciellt mycket på friland. Det närmsta vi har kommit jord har varit pallkragar med planteringsjord. Vi har längre arbetet med kompostering och på så vis kunnat undvika att köpa mer jord, men inte mer än så. Inför vår etablering i Alnarp gjorde vi en jordanalys enligt konstens alla regler. Den visade att vi hade en mullfattig lerig morän. När vi har grävt mer i den inser vi att vi har en väldigt lerig lera och en mer matjordig lera. Om vi ska odla med vår “leriga” lera kommer det ta väldigt lång tid att få upp mullhalten. Det känns som att den lämpar sig bättre för att göra stenplattor av.

Sila jorden

När man har en morän innebär det att man har många många stenar. Dessa vill man kanske inte nödvändigtvis ha i grönsakslandet så en silning av jorden kändes vettigt. Våra första försök bestod av hönsnät och våt lerig lera, det gick sådär… Vi beställde därför en jordsil genom Bauhaus från Tyskland som vi hittat på nätet som snabbade upp processen väldigt mycket. Fortfarande mycket grävande, men silandet gick snabbt och uppskattades dessutom av föreskolebarnen som har sin förskola precis bredvid oss. Att vi skulle använda jorden var ett måste eftersom vi har en enorm hög och kostnaden att bli av med den vill jag inte tänka på, dessutom är det bra att nyttja de resurser man har på plats.

No dig

Som många andra är vi väldigt inspirerade av Charles Dowding som förespråkar “no-dig” metoden, en metod som innebär att man inte gräver i sin odling. Genom att fylla på med 15-20cm jord ovanpå gräsmattan så kväver vi både gräset, och de fleråriga rotogräsen. I gångarna så har vi just nu lagt ner markduk för att kväva ogräsen. Vi kommer senare lägga flis i gångarna för att få ett finare intryck och berika jorden långsamt. Om man läser vad Charles skriver förespråkar han applicering av kompost varje år på bar jord. För vår del blev det svårt eftersom vi anlägger rätt stora ytor och har inte hunnit med att kompostera. All grönkompost från Sysav var dessutom slut vilket hade inneburit rätt stora kostnader för en mer rik matjord att möjligen lägga över vår silade jord.

Träram

Vi började först att lägga ut jorden direkt på gräsmattan men insåg väldigt snart att vi fick väldigt breda och sluttande små kullar. Det mindre djupet på sidorna hade öppnat upp för ogräs att ta sig igenom eftersom vi inte hade lagt ner något under för att kväve ogräsen. Vi inhandlade därför långa plank som var cirka 20cm höga för att hålla jorden på plats. Varje bädd blir cirka 9 meter lång och 1,2 meter bred. Planken fixerade vi på plats med små spetsade reglar på utsidan för att hålla allting någorlunda på plats. Inte perfekt, men absolut “good enough”.

Täckodling

Eftersom vi inte hade någon mull- och näringsrik jord att börja och inget enkelt och billigt sätt att få tag i det så valde vi att täckodla. Täckodling innebär att man applicerar grönt material direkt på jorden såsom löv, gräsklipp, halm, tång m.m. som övertid omvandlas till mull.

Några fördelar

• Mindre vattningsbehov och jämn fukt

• Mindre ogrästryck

• Långsiktig och snabb näring till maskar och nedbrytare

• Kostar oftast inget mer än tid att samla in

• Mer jämn temperatur

Några nackdelar

• Vår lerjord är kallare under täcket, helst på våren.

• Sniglar älskar täcket

• Kan upplevas som ostädat

• Fungerar inte med såmaskiner och andra verktyg som används av mindre odlare

Eftersom vi inte har något behov av att odla med maskiner just nu och inte har hunnit fixa med komposter så känns täckodling som en bra startpunkt. Fungerar det inte som tänkt får vi omvärdera inför nästa säsong.

Grödor som luckrar

Trots att vi luckrat jorden är den mycket hårdare längre ner. Nu första året väljer vi därför att odla potatis som inte kräver mycket näring, är bra att täckodla och kan hjälpa till att skapa gångar i marken längre ner. Lite längre fram på säsongen kommer vi även odla squash och pumpa.

Lokala resurser

Grohuset ligger väldigt nära havet och vi har därför vid ett par tillfällen varit och hämtat “ålagräs” (tång) som vi lagt på våra bäddar. Vi inte speciellt oroade för salthalten eftersom vi har bräckt vatten och den tång vi använde hade legat ett tag och lakats ur. Studier vi läst från SLU om försök med tång och potatis visar inte på några negativa effekter. Bor man där tången är väldigt salt kan man alltid skölja ur den först. Vi insåg dock snart att enbart tång inte skulle räcka. Vi gick därför med i en Facebook grupp där man kan efterfråga täckmaterial och fick napp väldigt kvickt. Ett stall några mil bort ville bli av med en dålig ensilagebal och vips hade vi täckmaterial i överflod. Vi har dessutom fått massor av löv från släkt och nu har vi dessutom stora mängder gräsklipp (iaf efter en motionsrunda med gräsklipparen).